Det är så vackert här! Jag vill oxå ha en designad villa med häftig arkitektur, en stor inhägnad gård och en pool uppe på altanen. Det finns så häftiga hus här så det är otroligt. Faan, jag vill oxå ha! Här doftar nyklippt gräs och grillat. Barn leker i studsmattorna (som finns på typ varje gård) och föräldrarna sitter ute på terassen och grillar. En riktig idyll!

Nu har jag kommit hem från stan. Först gick jag i massa skobutiker vid t-centralen men hittade inget. Sen drog jag till Södermalm där jag gick till vår djuraffär SoFo'r Pets. Köpte Jacks favoritmat, den gick för 500kr och räcker i ungefär en månad :) Sen fick jag bära den tunga säcken till t-banan, sen på bussen... Vad gör man inte för sina djur, right? :)

Nu ska jag dra in till stan, asså. Hunden borde ju klara sig bra ensam efter morgonens bravad, asså. Jag ska gå i butiker och eventuellt köpa hundmat med mig hem, asså, om jag orkar bära en 12 kilos säck på tuben och bussen, asså.

Seriöst, sthlmare talar sådär.

Jacks första rymningsäventyr på Lidingö är avklarat. Vi skulle ut på morgonpromenad, tog en av de kortare rundorna i skogen som är ca 2,5 km. Vi gick och joggade om vartannat. När vi var nästan hemma så gick vi förbi en golfbana, nånstans där smällde det och hade oljud så Jack fick panik. Han drog så hårt in mot skogen så jag släppte kopplet och sprang efter.

Golfbanan

Den gången fick jag fast honom. Vi gick tillbaka ut på stigen, men Jack krånglade och försökte vägra eftersom han visste att vi var tvungna att gå förbi golfbanan och det otäcka ljudet igen. Vid en vägring lyckades han dra sig ur halsbandet! Han lyssnade inte på tillrop utan skenade iväg in i skogen. Jag sprang in i skogen jag med, men hunden var totalförsvunnen. Dock såg jag ett rådjur ligga och vila där! Tror aldrig jag sett ett sånt på så nära håll, men då jag gick närmre steg det upp och sprang iväg.

Jaja, jag klev ut på skogsstigen igen och gick de sista 500 metrarna hem. Ingen hund var hemma, så jag gick till andra änden av skogsspåret, ifall Jack kanske vänt och gått den vägen hem. Frågade en dam men hon hade inte sett nån hund. Jag gick nästan hela vägen, ropade, visslade, stannade och lyssnade. Men ingen hund! Jag gick förbi golfbanan och var nästan ute på den riktiga vägen där skogen tar slut, när jag plötsligt ser en mycket glad hund komma galopperande mot mej! Vart fan hade Jack varit? Nu var han iaf väldigt glad över att se mig, han viftade på hela kroppen och lät sig snällt kopplas. Så gick vi hem. Min morgonpromenad blev 5 km, hur långt blev det för Jack, 1 mil? Så nu är han trött!

En fästing kröp på honom då vi kom hem. Jack har inte blivit biten av någon fästing på hela året, och vi har aldrig använt något fästingmedel. Ganska bra!